Vi medverkar i nationella registret för smärtrehabiliering - NRS

Faktiskt finns det ingen annan lika väl bevisad metod för förbättring vid långvarig smärta, det visar nationella registret för smärtrehabilitering, NRS.

Alla enheter, från Simrishamn i söder till Sunderby i norr, jämförs i det nationella registret för smärtrehabilitering.

--- publicerad 2017 ----

Det nationella registret har funnits i flera år och de goda resultaten står kvar över tiden, även när det gäller arbetsåtergång. Patienter fyller i en rad enkäter inför start, efter avslutad rehab och efter ett år. Sedan vi började hösten 2014 har cirka tusen deltagare kunnat följas upp och jämföras med motsvarande i övriga landet. 

Redovisning i nationella register är till för att utveckla verksamheterna, och därför är också resultaten offentliga. Du finner årsrapporterna här. För oss är det viktiga inte om vi är "bäst i klassen" i något avseende, det lär kunna variera över tid, men att de metoder som vi står för jämförs med andra. Det är viktigt att enheternas goda resultat leder till att samhället förstår vilken resurs dessa rehabenheter är, för de som har långvarig värk, sjukskrivning eller utmattning. Varje satsad krona och varje anställd person i multimodal rehabilitering är väl använda resurser som ger mångfalt tillbaka i ökad livskvalitet för deltagare och deras familjer, minskade samhällskostnader och nöjda arbetsgivare.

Vilka går i rehab?

På alla enheter dominerar kvinnliga deltagare i antal, i genomsnitt tre av fyra, i vår rehabilitering är nio av tio kvinnor. Detta avspeglar nog mer det faktum att kvinnor söker vård, men männen inte gör det, eftersom förekomsten av värk och nedstämdhet inte skiljer sig så drastiskt mellan könen. Våra deltagare har i genomsnitt haft ont mer än 10 år och varit sjukskrivna i cirka tre år. De flesta har sökt mycket vård. Tjugofem procent är födda utom Sverige. Vi har en hel del unga deltagare i tjugoårsåldern och vår hittills äldsta deltagare var 76 år. Medelåldern ligger strax under femtio år.

Livskvaliteten ökar

Livskvaliteten hos de som söker rehabilitering är i utgångsläget förfärande låg, faktiskt den lägsta bland alla patientgrupper, cancer inberäknat. Enheterna för smärtrehab använder det europeiska instrumentet EQ5D för att mäta livskvaliteten. På en skala från 0 i livskvalitet till 100 brukar den friska stockholmaren hamna över 80, medan våra deltagare kämpar kring 20. En hel del av de tillfrågade uppger negativa värden, de känner sig alltså "värre än död", en minus-livskvalitet.

Men det finns hopp. Inte på någon annan klinik ökar livskvaliteten mer än hos oss. Många når till och med normala värden. Vi ligger i topp när det gäller förbättrat psykiskt välbefinnande och det kanske mest avgörande är att deltagarna upplever stor förändring i förmågan att hantera sin livssituation. Dessutom minskar deras smärta, inte minst viktigt!