Presentation av medarbetares spännande forskning

Många av Bragées medarbetare har genom åren genomfört vetenskapliga studier. Här presenterar vi kort några av dem, med länkar för den som vill läsa mer.

Hur vi på ett korrekt sätt i praktiken kan mäta och fastställa överrörlighet hos patienter med ME/CFS, undersöktes i studien "Assessment of systemic joint laxity in the clinical context: Relevance and replicability of the Beighton score in chronic fatigue", publicerad i Journal of Back and Musculosceletal Rehabilitation.

Ett enkelt men kraftfullt verktyg i screening för symptom associerade med cervicogen huvudvärk och om den sammanhänger med vanliga symptom som t ex, yrsel och balansproblem, har undersökts i "The Significance of Pain Drawing as a Screening Tool for Cervicogenic Headache and Associated Symptoms in Chronic Fatigue" i Journal of Pain Research.

En intervjustudie med ME-patienter om deras erfarenheter i primärvården, är The Journey towards becoming diagnosed with Myalgic Encephalomyeletis/Chronic Fatigue Syndrome - Patients´ Experiences, som visar att bemötandet varierar kraftigt, beroende på kunskap och intresse inom vården och även den kulturella skepsis mot sjukdomen som finns. Publicerad i EC Neurology.

Saliva antibody-fingerprint of reactivated latent viruses after mild/asymptomatic COVID-19 in unique in patiets with myalgic-encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome. 

Av Apustolou, Bertilson, Bragée, Moustardas, Polo, Rizwan, Rosén och Sjögren. I Frontiers in Immunology, 2022

Sammanfattning: Artikeln beskriver en ny mekanism, som kan sätta ljus över både ME/CFS och postcovid. En enkel sammanfattning kan göras så här: Patienter med ME/CFS är mer känsliga och får mycket starkare reaktioner av en mild covid-19 smitta. Deras slumrande virus väcks upp och tuggar i sig energin och följden blir mera trötthet, mera utmattning och feberkänsla, hellre än typiska influensasymtom. Och så här kan det förmodligen vara vid många olika influensainfektioner. Gång på gång släcks kraftverken ner, man får sämre allmäntillstånd och sämre immunförsvar. 

Länk till artikeln

Man behöver inte känna sig som en utomjording - En fenomenografisk intervjustudie om gruppensbetydelse i ett multimodalt, gruppbaserat rehabiliteringsprogram för patienter med utmattning.
Av Blenda Lafveskans, leg fysioterapeut. Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, karolinska Institutet.Examensarbete i arbetsterapi, fysioterapi, omvårdnad, 2020

Sammanfattning: Uppfattningarna kring gruppens betydelse skiljer sig åt från individ till individ men studien tydliggör att gruppen har stor betydelse fördeltagarna genom hela rehabiliteringsprocessen, genom att den fyller funktionerna att vara sammanhang, motivator, testarena, givare av perspektiv och vägvisare. Grundläggande förutsättningar för att gruppen ska få betydelse och fylla dessa funktioner är trygghet och ett öppet klimat. Ökad kunskap och förståelse för gruppens betydelse och funktion inom rehabilitering kan bidra till trygghet till både vårdgivare och patienter inom flera diagnosgrupper och ökad möjlighet att ta tillvara på gruppens potential.

Länk till poster om studien här

Signs of Intracranial Hypertension, Hypermobility, and Craniocervical Obstructions in Patients With Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome.
Av Bragée, Michos, Drum, Fahlgren, Szulkin och Bertilson. Vetenskaplig artikel publicerad i  I Frontiers in Neurology, 2020.

Sammanfattning: Studien visar att  patienter med ME/CFS oftare har:

1. Överrörlighet och lucker bindväv, vilket kan ge en rad symtom
2. Förträngningar i nacken, med neurologiska störningar
3. Möjligen ökat tryck i hjärnvätska, som också kan förklara mycket av trötthet och yrsel

Länk till artikeln

Att bygga en bro av förtroende. Patienters levda erfarenhet av ett gott bemötande inom multimodal smärtrehabilitering. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. 
Av Josefine Kronstrand, leg. fysioterapeut .Examensarbete i arbetsterapi, fysioterapi, omvårdnad, Karolinska Institutet, 2019.

Resultat: Resultatet i denna studie visade att ett gott bemötande är betydelsefullt för patienter med långvarig smärta (av olika anledningar). Den grundläggande essensen handlar om själva betydelsen av ett gott bemötande som benämndes: Att bygga en bro av förtroende. Sex aspekter utgör fenomenets grundläggande innebörd och meningsstruktur. Dessa aspekter var; (i) att bli bemött i sin reservation, (ii) att det finns ett ömsesidigt närvarande, (iii) att bli bemött med respekt, (iv) att det finns en röd tråd, (v) att se helheten och (vi) att staka ut en riktning.

Länk till studien

Effekten av hemträning med Feldenkraisövningar före rehab för patienter med smärta och stress. 
Av Marianne Björklund, leg. fysioterapeut. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Examensarbete i arbetsterapi, fysioterapi, omvårdnad, Karolinska Institutet, 2019.

Sammanfattning: Patientgrupperna hade initialt hög symptombelastning. Ingen signifikant skillnad har påvisats mellan grupperna. Compliance var relativt hög bland 22 (69%) patienter som fullföljde studien. Lägre grad av ångest/depression underlättade fullföljandet av pre-rehab, oavsett intervention.

Länk till studien

Fysioterapeuters uppfattning om kroppsmedvetenhet. Att återskapa en inre dialog - hinder och möjligheter
Av Matilda Jansson, leg fysioterapeut. Karolinska Institutet,  2019, 

Slutsats: Ökad kroppsmedvetenhet kan vara en verksam process mot helande och växande för patienter med långvarig smärta och stress.
Hinder: Att patienten upplever identitetsförlust, metoden som svår och otillgänglig, ökade symtom, prestationskrav, motstånd från omgivningen. Möjligheter: Att patienten skall känna trygghet, rikta uppmärksamheten till inre signaler, kunna reglera kroppsliga signaler, få ökad kunskap och göra beteendeförändringar.

Länk till poster om studien

Effekten av åtta veckors multimodal smärtrehabilitering, med fokus på dysfunktionellt andningsmönster hos patienter med långvarig smärta - en single subject experimental design studie.
Av Marianne Björklund, leg fysioterapeut och Sara Murray, leg fysioterapeut. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för fysioterapi. Kompletterande kurs för kandidatexamen i fysioterapi, Karolinska Institutet, 2016.

Konklusion: Studien indikerar att multimodal rehabilitering som inkluderar andningsträning kan ha effekt på ett dysfunktionellt andningsmönster. Tre individer förbättrades i delskalan smärta i SF-36/Rand 36, två hade dock fått höjd smärtmedicinering. Då enbart två individer visade signifikant positiva förändringar i både objektiva och subjektiva mått behövs ytterligare och större studier för att kunna dra slutsatser till klinisk nytta för patientgruppen.

Länk till studien

Förhållande mellan grad av smärtsensitisering och självskattad livskvalitet hos patienter med långvarig smärta.
Av Johan Karlsson. Examensarbete i Sjukgymnastik, Avancerad Nivå, Uppsala Universitet, 2015

Konklusion: Mätning av smärttröskel och antal smärtsensitiserade områden på kroppen föreslås ske i diagnostiskt syfte av fysioterapeuter, snarare än i utvärderingssyfte då prediktorerna MST och AP kan sakna meningsfullhet för patienten.

Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar.
Av Britt W. Bragée, Akademisk avhandling, Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet, 2009.

Abstract: Stress-related diagnoses such as ‘burnout’ are a growing and alarming social trend, which affect more and more young people, especially women. These diagnoses are expressions of ‘psychosomatic conditions’ in our contemporary society. The focus in this thesis has been to study meaning constitution when it does not lead to solutions to pressing problems but rather results in a psychosomatic breakdown. The phenomenological analysis shows that the road to the breakdown starts early in life, having to do with industrious but not successful attempts to win recognition for the persons’ individuality. In the second study, physiological measures occurring concomitantly with the informants’ narratives showed that autonomous activity could be distinguished in patterns divided in two groups. One group pattern was linked to helplessness, high arousal and marked stress level and the second group pattern was characterized by hopelessness and a very low level of autonomous activity. The conclusion of the thesis is that due to an inability to transform structures of thinking, feeling and behaving in a taxing situation, the psychosomatic breakdown can be understood as bodily attempts at meaning constitution, through bodily symptom and other forms of understanding. This, however, cannot help the person constitute meaning needed in order to solve the problematic situation. The reasons for this body/mind split are discussed.

Länk till avhandlingen

Kan man stressa sig till stroke? En systematisk litteraturgranskning om psykosociala riskfaktorer och stroke. 
Av MSc Fysioterapeut Christina Norrlin Sandréus. Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Magisteruppsats 2007.

Sammanfattning: 13 kvantitativa studier inkluderades och kvalitetsbedömdes med hjälp av en checklista. Studierna granskades och sammanställdes i en tabell. Personer med negativa känslor löpte 3-4ggr så stor risk att drabbas av stroke. Personer med upplevd hög stress löpte dubbelt så stor risk att drabbas av stroke, Även hos personer med brist på socialt stöd ökade risken.

Länk till poster om studien

Psykosociala interventioner vid kardiovaskulär sjukdom - är de konklusiva? En utforskande rewiev.
Av MSc Henrietta Hedelin, leg fysioterapeut. Karolinska institutet, Magisteruppsats, 2006.

Resultat: Undersökningen visar en omfattande brist på homogenitet, överensstämmelse och struktur i behandlingsprogram, i utvärderingsmetoder och i effektvariabler. Mer än hälften av de inkluderade studierna visade icke-signifikanta resultat i utvärderingen av effektmåtten. En interventionsparameter kunde identifieras som fördelaktig för patienten: den gruppbaserade interventionen. Diskussion: Hos patienter med Kardiovaskulär sjukdom är stress en känd riskfaktor varför denna patientgrupp valts ut i undersökningen av psykosociala interventionsmetoder. Psykosociala faktorer är vidare ett avgörande hinder för de livsstilsförändringar som spelar en viktig roll i sekundär prevention av klinisk KVS. Eftersom PSF har betydelse för kommande hälsa och prognos efter KVS är det ett bekymmer att vi inte har bättre kunskap om använda metoders effektivitet.

Länk till poster om studien

Virtual Reality in an Interdisciplinary Rehabilitation Programme for Persons with Chronic Neck Pain: a Feasible Study.
 Av Glavare M, Stålnacke BM, Häger CK, Löfgren M. I Journal of Rehabilitation Medicine - Clinical Communications, 2021.

Sammanfattning: Studie för att undersöka om det gick att genomföra övningar med virtual reality inom ett vanligt interdisciplinärt rehabiliteringsprogram för personer med nacksmärta. Symptomens grad mättes, liksom patienternas upplevelse av övningarna. Resultatet blev bland annat att patienterna kände att virtual reality-övningarna var motiverande, trots att smärtan kunde öka under själva övningarna. Programmet som helhet gav förbättringar i smärtkontroll, sömn, depression och rörelserädsla.

Länk till studien

Between Unemployment  and Employment: Experience of Unemployed Long-term Pain Sufferers
Av Glavare M, Löfgren M, Schult M-L. I Work, 2012.

Sammanfattning: En kvalitativ studie om möjligheterna till - eller hindren för - återgång till arbete efter deltagande i ett multiprofessionellt smärtrehabiliteringsprogram. Man kom fram till bland annat att det var viktigt att deltagarna själva kände sig involverade i sin rehabiliteringsprocess, att de fick coaching på riktiga arbetsplatser och att stödet var professionellt och individuellt anpassat.

Länk till studien